Att lämna sina barn på dagis och förskola har blivit mycket vanligt sedan förskolans inträde för ett antal decennier sedan. Här kommer några exempel på förskolemodeller som har blivit vanliga.

Förskola

När barnen går i förskola är det för att anpassa dem till den riktiga skolan. Innan förskolan är det dagisverksamheten som ligger i fokus, men i förskolan börjar barnen att lära sig det som väntar dem i skolan. Numera har dock dessa två termer blivit en och samma; dvs förskola. Det är en plats där barn får utlopp för lek och tidig undervisning på lättsam nivå och där de både utvecklar sin motorik och framtida kunskaper.

Fritids

Detta är ett begrepp som är en förkortning av fritidshem och kan omfatta barn ända upp i 12-årsåldern. Hit kan barnen bege sig efter skolan om de inte vill vara ensamma hemma eller om föräldrarna saknar barnpassning. Dessa fritidshem är också öppna på skolloven.

Familjedaghem

Den forna tidens dagmamma eller dagpappa, har nu kommit att kallas familjedaghem. Det innebär att det är en dagbarnvårdare som tar hand om ett visst antal barn under en speciell tid på dagen tills föräldrarna kommer hem från arbetet. En del menar att denna modell är bättre, då det rör sig om en mindre grupp barn. På så sätt undviker man problem som en större inrättning kan åstadkomma. Dock har denna modell börjat att dö ut i Sverige på grund av att politikerna anser den vara olönsam på vissa sätt. Men flera föräldrar föredrar denna förskoletyp, framför stora dagisplatser.

Uteförskola

Den senaste tiden har ett annat alternativ till vanlig förskola börjat bedrivas. Det är en förskola som helt sker utomhus; både lek och den så kallade undervisningen. På så sätt uppmuntras barnen till att leka och utforska miljön och ofta går man också ut i skogen för att ta reda på allt som finns i naturen. Denna typ av förskola finns i flera andra länder, bland annat Tyskland.